Life's simple, you make choices and you don't look back.
NI BEHÖVER INTE LÄSA OM NI INTE ORKAR ELLER INTE KÄNNER SIG TRÄFFAD.
Jag har bestämt mig att säga/skriva det jag tycker.
Har du någonsin haft en "vän" som trott att bara man säger förlåt så är allt okej? Det har jag, hon var under den tiden, hur ska jag skriva; klen till förståndet, narraktig, oförståndig, korkad helt enkelt. Innan hade hon varit, överreligiös, rasistisk osv.
Hon hade helt plötsligt bestämt sig för att inte säga något till mig alltså nonchalera mig och sa att jag var dum i huvudet utan att jag vet varför. Sedan betedde sig hon som en stor idiot. Jag brydde mig bara för jag fattade inte varför, det ville jag veta, att hon var en idiot brydde jag mig inte om.
Skit i det nu, orkar inte med falska människor. Men ska bara skriva det hon gjorde sedan som var ännu mer oförlåtligt. Hon skrev förlåt utan att ens säga varför hon har betätt sig som hon har gjort. Inte att hon sa förlåt till mitt ansikte utan hon skrev det på bloggen. Som om ingenting hade hänt började hon skriva om jobbet (sommarjobbade på samma ställe) och sedan på slutet "förlåt att jag har varit dum".
För det första (ni vet inte historien men orkar inte skriva om det) så är det inte en ursäkt, och för det andra så kan jag inte förlåta någon om inte de berättar anledningen. Om hon berättar sanningen om hela den "incidenten" så får man se men jag måste få veta annars kan jag inte förlåta.
Sedan har jag börjat leva efter en mening som gör mitt liv mycket lättare;
Life's simple, you make choices and you don't look back.
Har mycket mindre ångest (psykologi-grej).
Kommentarer